Vanliga frågor – Komplett juridisk hjälp

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en juridiskt bindande och detaljerad redogörelse över en avliden persons samtliga tillgångar och skulder. Denna handling är avgörande för att säkerställa en korrekt och rättvis fördelning av arvet.

Huvudkomponenter i en bouppteckning

• Tillgångar och skulder: Dokumentationen omfattar allt från fastigheter, bankkonton, fordon och värdepapper till eventuella skulder.
• Juridiska handlingar: Relevanta handlingar bifogas för att styrka och verifiera värderingarna.
• Efterlevandes ekonomiska uppgifter: Vid behov inkluderas även den efterlevande makes eller sambos tillgångar för att klargöra arvsförhållanden.

Tidsramar och viktiga Steg

• Upprättande: Bouppteckningen ska upprättas inom 3 månader efter dödsfallet.
• Inlämning: Dokumentet måste sedan lämnas in till Skatteverket senast en månad efter upprättandet.

Varför är bouppteckningen viktig?

Bouppteckningen fungerar som det juridiska beviset för vem som är dödsbodelägare samt vilka personer som är efterarvingar eller legala arvingar. Genom att skapa en transparent och korrekt översikt av den avlidnes ekonomi minskar risken för framtida tvister och rättsliga komplikationer mellan arvingarna.

Denna översikt av bouppteckning är inte bara en nödvändig juridisk handling, utan också ett viktigt verktyg för att säkerställa rättvisa och tydlighet i arvsskiftet. Genom att följa fastställda tidsramar och inkludera alla relevanta uppgifter, underlättas den fortsatta hanteringen av dödsboet och arvsfrågorna på ett smidigt och rättssäkert sätt.

Vad innebär bodelning?

Bodelning är ett centralt juridiskt verktyg för att reglera fördelningen av gemensamma tillgångar och skulder vid olika livssituationer. Det är en process som säkerställer att båda parters egendom omfördelas på ett rättvist sätt, oavsett om det rör sig om äktenskap, samboförhållande eller andra sammanlevnadssituationer.

När används bodelning?

Bodelning kan bli aktuell i flera olika sammanhang:

• Bodelning i bestående äktenskap: Vid separation där parterna vill dela upp gemensam egendom.
• Bodelning vid äktenskapsskillnad: Vid skilsmässa delas gemensamma tillgångar och skulder enligt lag eller överenskommelse.
• Bodelning efter dödsfall: Efter en makes eller sambos bortgång, där bodelningen sker efter bouppteckningen men innan arvsskiftet.
• Bodelning mellan sambor: När samboförhållandet upphör delas den gemensamma egendomen enligt sambolagen.

Hur genomförs en bodelning?

Vid en bodelning upprättas en detaljerad förteckning över båda parternas tillgångar och skulder. Här summeras varje parts nettotillgångar – alltså deras tillgångar minus skulder – som sedan delas enligt överenskommelse eller de lagstadgade reglerna. Det är viktigt att notera att reglerna för bodelning kan skilja sig åt beroende på om parterna är gifta eller sambor:

• Gift: Egendom som erhållits genom äktenskapsförord, testamente, arv eller gåva och som är avsedd att vara enskild egendom omfattas inte automatiskt av bodelningen, såvida inte parten önskar inkludera den och inte ett uttryckligt förbud finns.
• Sambor: Vid bodelning enligt sambolagen delas gemensamt införskaffad egendom lika mellan parterna.

Bodelningens roll i arvsskiftet

En bodelning genomförs alltid innan arvsskiftet. Efter att bouppteckningen har upprättats blir bodelningen grunden för den nya ägarstrukturen, vilket bland annat möjliggör att lagfart kan överföras på rätt sätt.

Bodelning är ett oumbärligt verktyg för att tryggt hantera och fördela gemensam egendom vid separation, skilsmässa, dödsfall eller när samboförhållanden upphör. Genom att dokumentera båda parters tillgångar och skulder noggrant, säkerställer bodelningen en rättvis fördelning och minskar risken för framtida konflikter. Att förstå och tillämpa principerna för bodelning är avgörande för att navigera de juridiska processerna vid omfördelning av egendom.

Med en tydligt genomförd bodelning skapas en solid grund för att vidare hantera arv och nya ägarförhållanden, vilket bidrar till en smidig och rättssäker övergång i livets föränderliga skeden.

Hur fungerar dödsboförvaltning?

Dödsboförvaltning är den process genom vilken en avliden persons kvarlåtenskap hanteras, administreras och fördelas enligt lagar, eventuella testamenten och arvsordningen. Denna process säkerställer att alla tillgångar och skulder redovisas korrekt och att arvet överförs på ett rättssäkert sätt.

Steg i dödsboförvaltning:

• Bouppteckning:
  Direkt efter dödsfallet upprättas en bouppteckning där den avlidnes samtliga tillgångar och skulder dokumenteras. Denna handling fastställer vilka som är dödsbodelägare och fungerar som grund för hela dödsboförvaltningen.

• Bodelning:
  I fall där det finns gemensam egendom, exempelvis mellan gifta par eller sambor, genomförs en bodelning. Här fördelas egendomen enligt lag eller överenskommelse, vilket är ett viktigt steg innan arvsskiftet kan ske.

• Arvsskifte:
  Efter att bouppteckning och eventuell bodelning är klar, sker arvsskiftet. Detta innebär att arvet delas upp mellan arvingarna enligt den lagstadgade arvsordningen eller enligt innehållet i ett testamente.

• Skulder och skattehantering:
  En del av dödsboförvaltningen är att betala av den avlidnes skulder och hantera eventuella skatter. Dessa ekonomiska åtaganden måste lösas innan arvet kan delas ut.

• Juridisk rådgivning:
  Eftersom dödsboförvaltning ofta innebär komplexa juridiska och ekonomiska frågor, rekommenderas det att anlita juridisk expertis. Detta hjälper till att säkerställa att processen genomförs korrekt och att alla inblandade parters rättigheter respekteras.

Att förstå hur dödsboförvaltning fungerar är avgörande för att navigera i de juridiska processerna vid ett dödsfall. Genom att följa dessa steg säkerställs en transparent, rättvis och laglig hantering av den avlidnes ekonomi, vilket i sin tur underlättar övergången till arvingarnas nya ägarstruktur.

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är den juridiska process där en avliden persons kvarlåtenskap delas upp mellan arvingarna. Efter att bouppteckningen har upprättats och eventuella bodelningar genomförts, fastställs under arvsskiftet hur den avlidnes egendom, skulder och tillgångar ska fördelas enligt lagens arvsordning eller enligt ett testamente.

Under ett arvskifte:

• Fördelas egendomen: Arvingarna kommer överens om hur fastigheter, bankmedel, värdepapper och andra tillgångar ska delas.
• Hanteras skulder och skatter: Innan arvet kan delas ut löses eventuella skulder och skatteåtaganden.
• Säkerställs rättvisa: Processen garanterar att varje arvinge får sin lagliga andel, vilket minskar risken för framtida tvister.

För att ett arvskifte ska ske korrekt rekommenderas ofta juridisk rådgivning eller hjälp från en boutredare, särskilt om det uppstår meningsskiljaktigheter mellan arvingarna. Genom att följa en noggrant dokumenterad process säkerställs att arvsskiftet genomförs transparent och i enlighet med gällande lagar.

Arvskifte är sålunda ett avgörande steg i överlåtelsen av en avliden persons tillgångar, som skapar klarhet och trygghet för de efterlevande.

Behöver jag skriva testamente?

Ett testamente är en juridiskt bindande handling där du kan bestämma hur din kvarlåtenskap ska fördelas efter din bortgång. Testamentet är särskilt viktigt om du vill avvika från den lagstadgade arvsordningen och säkerställa att din vilja blir fullständigt respekterad.

Varför är ett testamente viktigt?

• Sambo utan gemensamma barn: Om du är sambo med någon är du inte automatiskt arvinge efter din partner. Istället går arvet till den avlidnes barn. Därför kan ett testamente vara nödvändigt för att se till att din sambo får del av kvarlåtenskapen.
• Gift utan barn: Om du är gift men saknar barn kan du vilja att din kvarlåtenskap ska fördelas annorlunda än vad arvsordningen föreskriver, där föräldrar och syskon har arvsrätt.
• Skydd av arvet: Många föräldrar samt far- och morföräldrar väljer att upprätta testamente för att garantera att det arv som överförs till barnen förblir som enskild egendom. Detta innebär att barnens arv inte räknas med vid en eventuell framtida bodelning, vilket ger ett extra ekonomiskt skydd.

Fördelar med att skriva testamente

• Tydlighet och kontroll: Genom att skriva ett testamente fastställer du exakt hur dina tillgångar ska fördelas, vilket minskar risken för framtida tvister mellan arvingarna.
• Flexibilitet: Du kan anpassa testamentet efter dina personliga önskemål och livssituation, oavsett om du är sambo, gift eller har andra specifika behov.
• Rättssäkerhet: Ett testamente fungerar som en viktig juridisk dokumentation som tydligt nedtecknar din vilja, vilket underlättar en rättvis och smidig hantering av arvet.

Oavsett om du är sambo, gift utan barn eller vill skydda ditt arv genom att säkerställa att barnens arv förblir enskild egendom, är ett testamente ett ovärderligt verktyg. Det ger dig möjligheten att utforma din arvsfördelning enligt dina specifika önskemål och bidrar till att undvika framtida rättsliga tvister. Att skriva ett testamente innebär att du tar kontroll över din kvarlåtenskap och garanterar att din vilja efterlevs.

Vad är ett samboavtal?

Ett samboavtal är en juridiskt bindande överenskommelse mellan sambor som reglerar hur gemensam och enskild egendom ska hanteras vid separation eller om en av parterna avlider. Avtalet klargör vilka tillgångar som ska betraktas som gemensamma och vilka som förblir enskilda, vilket minskar risken för framtida ekonomiska tvister.

I ett samboavtal kan man exempelvis:

• Fastställa vilken egendom som ska vara enskild respektive gemensam.
• Reglera hur bostad, bohag och andra tillgångar ska fördelas vid en separation.
• Bestämma hur skulder och eventuella ekonomiska åtaganden ska hanteras.

Eftersom sambolagen inte alltid ger samma skydd för sambor som äktenskapsbalken gör för gifta, är ett samboavtal ett viktigt verktyg för att skapa trygghet och förutsebarhet i ekonomiska frågor. Genom att tydligt definiera parternas ekonomiska rättigheter och skyldigheter bidrar ett samboavtal till att undvika oklarheter och framtida konflikter om egendomsfördelning.

Samboavtal är alltså ett oumbärligt redskap för sambor som vill säkerställa en rättvis och tydlig uppdelning av egendom vid en separation, vilket skapar en stabil grund för både nuvarande och framtida ekonomiska relationer.

Behöver vi ett äktenskapsförord?

Ett äktenskapsförord är ett juridiskt bindande avtal mellan makar där ni kan bestämma hur era tillgångar och skulder ska fördelas både under äktenskapet och vid en eventuell skilsmässa. Genom att upprätta ett äktenskapsförord får ni möjlighet att skydda era individuella ekonomiska intressen och undanta viss egendom från den lagstadgade delningen enligt äktenskapsbalken.

Varför överväga ett äktenskapsförord?

• Skydd av enskild egendom: Om någon av er har betydande tillgångar, ärver egendom eller driver eget företag, kan ett äktenskapsförord säkerställa att dessa tillgångar förblir enskilda och inte delas lika vid en skilsmässa.
• Ekonomisk trygghet: Med ett äktenskapsförord kan ni undvika framtida konflikter genom att tydligt reglera hur egendom och skulder ska fördelas, vilket skapar en trygg ekonomisk grund för båda parter.
• Anpassat efter era behov: Om ni har olika ekonomiska förutsättningar eller vill skydda specifika ekonomiska intressen, ger ett äktenskapsförord er möjlighet att utforma en överenskommelse som passar just er situation.

När kan ett äktenskapsförord vara extra viktigt?

Om ni planerar att gifta er och vill säkerställa att era tillgångar fördelas enligt era egna önskemål, är det en bra idé att överväga ett äktenskapsförord. Utan ett sådant avtal gäller den lagstadgade delningen, vilket innebär att all egendom som inte är uttryckligen enskild delas lika vid en skilsmässa. Ett äktenskapsförord är därför särskilt viktigt för er som vill ha kontroll över er ekonomi och undvika oönskade överraskningar om äktenskapet skulle ta slut.

Att upprätta ett äktenskapsförord ger er möjlighet att skräddarsy era ekonomiska villkor och skydda era individuella intressen. Det är ett effektivt verktyg för att säkerställa att er egendom förblir där ni önskar, vilket minskar risken för framtida tvister. Rådgör gärna med oss för att ta fram ett äktenskapsförord som är anpassat efter just era behov och livssituation.

Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är ett juridiskt bindande dokument som ger dig möjlighet att i förväg utse en person att fatta viktiga beslut åt dig om du i framtiden skulle bli oförmögen att sköta dina personliga, ekonomiska eller juridiska angelägenheter. Genom att upprätta en framtidsfullmakt säkerställer du att dina önskemål följs även om du inte själv kan uttrycka din vilja.

Nyckelaspekter av en framtidsfullmakt

• Juridiskt bindande: Fullmakten har samma rättsliga status som andra fullmakter, vilket innebär att din utsedda fullmaktshavare kan agera i enlighet med dina instruktioner.
• Framtidsorienterad: Dokumentet träder i kraft först vid en framtida händelse där du inte längre kan fatta beslut själv, vilket ger dig trygghet för framtiden.
• Omfattande beslutsfattande: Med en framtidsfullmakt kan du specificera hur din ekonomi, hälsa och andra personliga angelägenheter ska hanteras, exempelvis hantering av bankärenden, betalning av räkningar eller beslut om vård och behandling.
• Flexibilitet: Du kan skräddarsy din framtidsfullmakt efter dina individuella behov och önskemål, vilket gör den till ett anpassat verktyg för att skydda dina intressen.

Varför är en framtidsfullmakt viktig?

Att upprätta en framtidsfullmakt ger dig kontroll över din framtid och minskar risken för konflikter inom familjen om du skulle bli oförmögen att fatta egna beslut. Genom att tydligt definiera vilka beslut som ska tas och vem som har befogenhet att fatta dem, skapar du en trygg ekonomisk och juridisk grund som respekterar dina önskemål även under svåra omständigheter.

Framtidsfullmakt är ett oumbärligt verktyg för att förutse och hantera framtida osäkerhet. Rådgör gärna med oss för att utforma en framtidsfullmakt som är anpassad efter just dina behov och livssituation.

Hur skriver man ett gåvobrev?

Att skriva ett gåvobrev är en viktig process för att formalisera en gåva och säkerställa att överlåtelsen sker på ett juridiskt korrekt sätt. Ett väl utformat gåvobrev klargör vad som ges, av vem och under vilka villkor, vilket ger både givare och mottagare trygghet.

Steg för att skriva ett gåvobrev

• Identifiera parterna: Ange givare och mottagare med fullständiga namn, personnummer och kontaktuppgifter.
• Beskriv gåvan: Specificera exakt vilken egendom eller vilka tillgångar som överlåts. Vid exempelvis fast egendom eller värdefulla objekt bör detaljerade beskrivningar och eventuella registreringsnummer inkluderas.
• Villkor för gåvan: Om gåvan ges med särskilda villkor, exempelvis att mottagaren ska använda gåvan på ett visst sätt, ska dessa tydligt beskrivas.
• Datum och plats: Ange datum och plats för när gåvobrevet upprättas och träder i kraft.
• Underskrifter: För att gåvobrevet ska vara juridiskt bindande måste både givare och mottagare underteckna dokumentet. I vissa fall kan även vittnen krävas.
• Registrering: För vissa typer av gåvor, exempelvis fast egendom, krävs det att gåvobrevet registreras hos relevanta myndigheter.

Juridisk rådgivning

Eftersom ett gåvobrev är ett juridiskt dokument är det ofta en god idé att konsultera en jurist. En expert kan säkerställa att alla formkrav uppfylls och att dokumentet skyddar dina intressen.

Gåvobrev är ett oumbärligt verktyg för att dokumentera och genomföra en gåva på ett korrekt sätt. Genom att följa dessa steg kan du skapa ett gåvobrev som är både tydligt och juridiskt bindande.

Hur fungerar arvsordningen?

Arvsordning är de lagstadgade reglerna som bestämmer vem som ärver när någon avlider. Dessa regler, som finns fastställda i ärvdabalken, säkerställer en rättvis och tydlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap. Arvsordningen minskar risken för tvister genom att ange en hierarki för arvsrätten.

Huvudsakliga principer i arvsordningen

• Primära arvingar:
  Bröstarvingar – det vill säga barn och deras avkomlingar – är de första arvingarna. Dessa har en lagstadgad rätt till sin del av arvet, känd som laglott, som inte kan fråntas genom testamente.

• Sekundära arvingar:
  Om den avlidne inte har några barn går arvet vidare till föräldrarna. Om föräldrarna är avlidna träder syskon och deras barn in i arvsordningen.

• Efterarvingar:
  Vid avsaknad av närmare släktingar kan arvet tillfalla mer avlägsna släktingar eller, i yttersta fall, staten.

Arvsordning i olika familjesituationer

• Äktenskap:
  I ett äktenskap har den efterlevande maken/makan rätt till en del av arvet, men bröstarvingarnas rätt är fortfarande prioriterad enligt arvsordningen. Detta innebär att den efterlevande makens/makans arv kombineras med barnens lagstadgade andel.

• Sambo:
  Sambor ingår inte automatiskt i arvsordningen. För att en sambo ska få del av arvet krävs ett uttryckligt testamente där detta anges.

Arvsordning är ett fundamentalt rättsligt ramverk som styr hur den avlidnes egendom fördelas. Genom att följa arvsordningens fastställda hierarki säkerställs att de primära arvingarna, främst barn och nära släktingar, får sin rättmätiga andel, medan andra släktingar eller staten endast är aktuella om inga närmare arvingar finns. Detta system bidrar till en smidig övergång av egendom och minimerar risken för framtida tvister.

Vem ärver och när?

Frågan ”vem ärver” är central inom arvsrätten och besvaras utifrån den lagstadgade arvsordningen enligt ärvdabalken. Här är en översikt över hur det fungerar:

Primära arvingar – Vem ärver först?

• Barn och bröstarvingar:
  Om den avlidne har barn är dessa de första i arvsordningen. Oavsett om barnen är födda inom eller utom äktenskapet har de en lagstadgad rätt till arv, inklusive sin skyddade laglott.
• Efterlevande make/maka:
  I ett äktenskap får den efterlevande maken/makan rätt till en viss andel. Dock prioriteras barnens rättigheter, vilket innebär att frågan ”vem ärver” kan variera beroende på familjestrukturen.

Sekundära arvingar – Vem ärver om inga barn finns?

• Om den avlidne saknar barn går arvet först till föräldrar.
• Om föräldrarna inte lever, är det syskonen och deras barn som träder in i arvsordningen.
• Vid fullständig avsaknad av närmare släktingar kan arvet till slut överföras till mer avlägsna släktingar eller, i sista hand, till staten.

Testamente – När kan vem ärver ändras?
Ett testamente kan ändra den standardiserade arvsordningen genom att ange att andra personer eller organisationer ska få del av arvet. Detta innebär att den avlidnes vilja kan forma svaret på ”vem ärver” på ett sätt som avviker från de lagstadgade reglerna.

När sker arvsöverföringen?

• Bouppteckning: Direkt efter dödsfallet upprättas en bouppteckning som dokumenterar tillgångar och skulder.
• Bodelning: Vid äktenskap eller samboförhållande genomförs en bodelning för att fördela gemensam egendom.
• Arvsskifte: När bouppteckningen och eventuell bodelning är klar sker arvsskiftet, där kvarlåtenskapen delas enligt lag eller testamente.

Den lagstadgade arvsordningen avgör således vem ärver och när. Genom att följa dessa steg – från bouppteckning och bodelning till arvsskifte – säkerställs en rättvis och tydlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap, vilket minimerar risken för framtida tvister.

Vem ärver enskild egendom?

Min mor äger en fastighet som hon ärvt efter sina föräldrar och den är hennes enskilda egendom. vem ärver den när hon dör? är det min pappa eller jag? Jag kan tillägga att mina föräldrar är gifta med varandra.

Det är din pappa som ärver den enskilda egendomen efter din mamma. Han ärver den med fri förfoganderätt precis som övrig egendom. Efter hans död ärver du båda dina föräldrar. Detta under förutsättning att det inte finns något testamente som säger något annat.

Blir det inget arv?

Min man är kallad till bouppteckning efter en moster. Han har för avsikt att åka dit men nu säger hans syster att det inte är någon idé för de kommer ändå inte att få ärva något. Mosters man lever men de har inga barn. Vad gäller?

Visst kan din man åka till bouppteckningsförrättningen. Det är helt rätt som systern säger att de inte får något arv nu. Makar ärver varandra med fri förfoganderätt och det innebär att när mosters man avlider kommer din man och hans syster att kallas till bouppteckningen efter honom och då delas arvet upp mellan mosters släkt och hennes makes släkt.

Måste jag vara med vid bouppteckningen?

Jag är kallad till bouppteckning efter min mor. Far lever och vi är flera syskon samt en halvsyster på mammas sida. Måste jag närvara vid bouppteckningen? Kan jag begära att få en kopia av bouppteckningen när den är klar?

Nej, du är inte skyldig att närvara vid bouppteckningen. Den som är ansvarig för bouppteckningen är skyldig att kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar men det finns ingen skyldighet att närvara. Däremot måste du genom att skriva under ett kallelsebevis intyga att du är kallad till förrättningen men att du inte avser att närvara. Du kan begära att få en kopia av bouppteckningen när den är klar. Så snart den är registrerad vid Skatteverket är det en offentlig handling. I detta fall är det bara er far och er halvsyster som är dödsbodelägare och er halvsyster har rätt att få ut sitt arv efter er mor nu. Ni syskon är efterarvingar och ert arv betalas ut först när båda föräldrarna är avlidna.

Varför tar det så lång tid att få ut arvet?

Vår morbror avled i december i fjol. Vi är cirka 20 personer som skall ärva honom, en del någon enstaka sak, andra andelar i boet. Bland delägarna finns två minderåriga barn. Det finns bankmedel både i Sverige och utomlands. Vi tycker att det tar onödigt lång tid för juristbyrån att göra färdigt denna bouppteckning och betala ut vårt arv. Hur lång tid brukar det ta? Kan vi skynda på processen på något sätt?

Med ledning av dina uppgifter så är detta ingen bouppteckning som går snabbt att göra. Dels är det många delägare som ska kallas till bouppteckningen, de minderåriga ska företrädas av någon och om denne någon är en förälder som är delägare i dödsboet ska en god man utses. Detta gör överförmyndarnämnden i kommunen efter ansökan. Vidare ska man samla in uppgifter om tillgångar och skulder vilket inte behöver ta särskilt lång tid, men kan vara lite besvärligare om man ska hämta uppgifter från en bank i ett annat land. När bouppteckningen är registrerad ska ett arvskifte göras innan tillgångarna kan fördelas. Alla skulder ska betalas och en deklaration över det senaste året ska göras.

Arvskiftet ska godkännas av samtliga dödsbodelägare. Överförmyndarnämnden ska godkänna arvskiftet för de minderårigas räkning. När detta är gjort kan fördelningen verkställas. Det är inte ovanligt att bouppteckning och arvskifte med så många delägare tar mellan 6 månader och 1 år. Om det finns fastighet, bostadsrätt, bolag eller annat som ska säljas tar det oftast betydligt längre tid innan allt är klart.

Måste gåvan godkännas?

Jag ska skriva ett gåvobrev åt en kund där mottagaren är minderårig och gåvan ska förvaltas av särskild förvaltare (bank). Måste barnets förmyndare (mamman i detta fall) godkänna gåvan genom påskrift?

Ja, förmyndaren skall ta emot gåvan genom sin påskrift.

Arv i knepig relation

Min far ärvde en gård efter sin mor som hon hade ärvt efter sin andra man. Han hade inga barn eller andra släktingar och de fick inga gemensamma barn. Min far hade umgängesförbud med mig från det att jag var tre år. jag träffade honom igen vid 9-årsåldern och några gånger under mina tonår. senast jag träffade honom var jag 18 år. Det fungerade inte så jag tog helt avstånd till honom, jag är hans enda barn. Han bor ensam på gården och är inte gift. Om min far blir sjuk eller dement eller på annat sätt oförmögen att ta hand om sig själv, kommer då jag bli kontaktad om han måste ha förmyndare? Eller blir jag ovetandes om något händer honom? Om han avlider, blir då jag kontaktad direkt och är det jag som ska ordna med begravning och allt som hör till och skaffa bouppteckningsman? Som enda arvinge ska jag ju ärva allt efter honom, gården, huset och allt annat, men om han nu har skrivit testamente, hur mycket kan han då ha tagit bort från mitt arv? Hur mycket av gården kan han ge bort till någonannan? Kan jag behöva köpa ut någon om jag vill ha gården och han har testamenterat bort hälften, eller kan han till och med testamentera bort mer än hälften?

Om din far blir sjuk informeras den eller de som han själv har uppgivit som sina närmast anhöriga. Om han blir dement och behöver god man kommer kommunen att utse lämplig god man som tillvaratar hans intressen. Den gode mannen är inte skyldig att undersöka om det finns barn till den person han eller hon är god man för. När din far avlider kommer du att underrättas.

Som dödsbodelägare blir du ansvarig för dödsboet, det vill säga att ordna med begravning, ta hand om post, sköta löpande utgifter, se till att en bouppteckning görs och så vidare. Som dödsbodelägare kan du överlämna dessa arbetsuppgifter till någon annan, till exempel en juristbyrå. Din far kan också skriva ett testamente och där bestämma att någon speciell person ska vara testamentsexekutor. Då är det den personen som ansvarar för att bouppteckning görs och att arvet fördelas utifrån testamentet.

Testamentsexekutorn kan också ha fått i uppdrag att förvalta dödsboet och ombesörja att begravningen genomförs utifrån den avlidnes önskemål. Om det finns en testamentsexekutor övertar han ansvaret för dödsboet och du kommer endast att informeras och kallas till bouppteckningsförrättningen. Som arvinge ska du ärva den kvarlåtenskap som finns, antingen hela eller så delar du med övriga arvingar.

Din pappa har rätt att testamentera bort allt men du har rätt att få hälften av hans kvarlåtenskap, den så kallade laglotten. Han kan ge bort sina tillgångar så länge han är frisk och vet vad han gör. Det finns skyddsregler om man kan anta att gåvorna har givits för att minska arvet till den som är arvsberättigad.

Blev jag lurad på arvet?

För ett år sedan avled min man. Bouppteckning och arvskifte är klart. Jag blir bara så osäker på om jag blev lurad i samband med arvskiftet. Min man hade ett barn sedan tidigare och vi hade inga gemensamma barn. Enligt den som hjälpte mig med bouppteckningen och arvskiftet hade hans barn rätt att få ut hälften av vårt gemensamma bo. Stämmer det? Jag har hört av en god vän att hans barn bara hade rätt till en fjärdedel. Vad är rätt?

Din boupptecknare har gjort helt rätt under förutsättning av att ni inte hade något testamente upprättat er emellan. Särkullbarn, som din mans barn kallas, har alltid rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider. Den rätten kan man begränsa med ett testamente så att barnen bara får ut sin laglott, det vill säga halva arvslotten. Det är nog det din gode vän far efter.

Vänta med att ta ut arvet?

Jag har vuxit upp med min pappa och hans fru som har varit min ”mamma”. Nu har min pappa avlidit och jag är inte adopterad av ”mamma”, utan jag är särkullbarn. Jag har en bror (som är son i det nya äktenskapet mellan vår pappa och den jag kallar ”mamma”). Han får inte ut något arv efter pappa nu, men jag skall enligt boupptecknaren få ut min del. Nu är min fråga om jag också kan vänta med att ta ut mitt arv efter pappa och låta ”mamma” bo kvar och behålla även min del?

Visst kan du avstå från att ta ut ditt arv nu. Lagen är så skriven att gemensamma barn till makar, din bror i detta fall, får vänta med att få ut sitt arv tills båda föräldrarna är avlidna medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider. Det är en rättighet, men ingen skyldighet, så du kan helt enkelt göra ett arvsavstående till förmån för din ”mamma”. Du får då ut ditt farsarv när hon är avliden.

Jag är änkeman, vem ärver mig om jag inte har några barn?

Jag är änkeman sedan 2001 och jag och min hustru saknade barn. Däremot hade min fru syskon som kallades till bouppteckningen men som inte fick något arv efter henne eftersom jag, som var hennes man, ärvde henne. Jag har inga syskon utan min närmaste släkting är en kusin och hans fru. Vem ärver mig när jag dör?

Du nämner inte om du och din fru hade ett inbördes testamente, men jag utgår från att ni inte hade det och att arvet gick till dig enligt svensk arvslag. I så fall är det din avlidna frus syskon som ärver både henne och dig när du avlider. Om du tittar i bouppteckningen som upprättades efter hennes död så framgår det där att syskonen är så kallade efterarvingar. Det innebär att de har rätt till arv när du avlider. Om någon av hennes syskon är döda träder deras barn in och delar det arv föräldern annars skulle ha fått. Kusiner, däremot, ärver inte enligt lag. Om du vill att din kusin skall ärva dig måste du upprätta ett testamente och då delas arvet så att hälften går till din avlidna hustrus syskon och den andra hälften går till din kusin enligt testamentet.

Testamente mellan sambor?

Vi är sambor sedan många år och har två gemensamma barn. Måste vi upprätta ett testamente för att vi ska ärva varandra trots att vi har barn tillsammans?

Ja, därför att sambor inte ärver varandra. Enligt sambolagen har sambor rätt att bodela bohag och bostad anskaffade för gemensamt bruk, men det är allt. Andra tillgångar som fritidshus, bil, båt, bankmedel etcetera ägs av den som är skriven för respektive egendom och den egendomen kan inte bodelas mellan sambor. Den ärvs av era barn. Om ni vill skydda varandra kan det göras genom att upprätta ett testamente. Man ska dock ha klart för sig att barnen alltid har rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av arvet. Om ni vill skydda varandra så att ni sitter i vad som tidigare benämndes ”orubbat bo” ska ni gifta er. Makar med gemensamma barn ärver varandra med fri förfoganderätt och där har barnen inte möjlighet att begära att få ut sin laglott.

Lång väntan på bouppteckning

Hur länge får en juristbyrå låta en bouppteckning ligga efter registrering innan den skickas tillbaka till anhöriga?

Det finns ingen tidsram angiven någonstans. Om bodelning och arvskifte ska göras kan det ibland bli aktuellt att invänta exempelvis slutskattsedel för att kunna ta hänsyn till kvarskatt, eller om fastighet skall säljas ska bouppteckningen skickas till inskrivningsmyndighet för lagfartsansökan för dödsboets räkning. Om ingen åtgärd ska vidtas sedan bouppteckningen har registrerats finns ingen anledning att dröja med att återsända den till bouppgivaren. Normal handläggningstid torde vara en till två veckor.

Hemligt testamente

Min avlidne morbror var ogift och hade inga barn. Däremot finns fyra syskon i livet och barn till avlidna syskon. Jag vet att jag finns omnämnd i ett testamente som min morbror har skrivit. När jag kontaktade juristbyrån, som har hand om bouppteckningen för att få ta del av testamentet fick jag inte det. Har de rätt att neka mig se testamentet?

De har inte rätt att neka dig att se testamentet, men delgivning av ett testamente bör ske samtidigt till samtliga dödsbodelägare. Man skickar som regel ut kopior av testamentet samtidigt med kallelse till bouppteckning. Det är vedertagen arbetsgång.

Hur dela arv efter omgift pappa?

Jag har nyligen varit på bouppteckning efter min far. Han var gift med en kvinna som inte är min mor. Vid förrättningen begärde hon att få behålla det som hon ansåg var hennes del av boet och jag skulle bara får ärva det min pappa var ägare till. Kan hon göra så? Ska inte allt delas lika? Till saken hör att hon är ganska välbärgad.

Din fars änka har rätt att behålla sitt giftorättsgods enligt äktenskapsbalken 12 kap 2 §. Där finns en regel som säger att vid bodelning med anledning av makes död har efterlevande make rätt att begära att få behålla sitt giftorättsgods som sin andel i boet. Den avlidnes arvingar får då dela på den avlidnes andel i boet. Den avlidnes arvingar kan inte göra motsvarande anspråk.

Vad händer med ett testamente när den som skrev det dör?

För att testamentet ska vinna laga kraft, som det heter, ska det delges alla som skulle ha ärvt om inte testamentet funnits. Testamentet ska sedan skriftligen godkännas av dessa personer eller lämnas oklandrat i sex månader. För att denna sexmånadersperiod skall börja löpa måste man ha ett bevis på att dessa personer har tagit emot testamentet. Sedan sex månader har gått sedan den siste mottog testamentet ska testamentet och alla bevis om mottagandet av detsamma skickas till tingsrätten med en förfrågan om något klander har lämnats in.

Om ingen har klandrat testamentet vinner det laga kraft och testamentet förses med en stämpel om dess giltighet. Om man inte når alla för delgivning kan man antingen begära hjälp via polisen med delgivningsman eller om arvinge är okänd eller vistas på okänd ort, begära god man som tillvaratar deras intresse. Detta är en tidskrävande och inte helt enkel uppgift och det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt. Enklast är att ta hjälp av jurist eller auktoriserad boutredare.

Ändra i inbördes testamente?

Vi är ett par som skrev ett inbördes testamente för länge sedan. Vi undrar nu om vi bör ändra något i det. Vi har skrivit att den som blir kvar ska sitta i orubbat bo och att barnen endast skall få sin rättmätiga del av arvet när någon av oss dör och resten när vi båda är borta.

Det framgår inte om barnen är era gemensamma, men i så fall behöver man idag inget testamente för att sitta kvar i orubbat bo. Sedan 1988 ärver makarna varandra före gemensamma barn och när båda föräldrarna är avlidna får barnen arv efter dem båda, men först då. Om barnen inte är gemensamma, utan särkullbarn, bör ni ha testamentet kvar för då begränsas arvet till laglotten när föräldern dör och resterande del när den andre maken dör. Oavsett om barnen är gemensamma eller särkullbarn så väljer många föräldrar att skriva ett testamente för att göra arvet till enskild egendom för barnet. I synnerhet om arvet består av fastighet eller en större aktieportfölj. Genom att göra arvet till enskild egendom ingår det inte i barnets giftorättsgods om barnet är gift eller gifter sig.

Kan man göra sitt barn arvslöst?

Min pappa har skrivit över alla sina tillgångar på sin hustru. De har dessutom ett äktenskapsförord som gör hennes egendom till enskild. Nu har min pappa dött och min fråga är om jag blir helt arvlös eller om jag har någon som helst rätt till arv. Man säger ju att man inte kan göra barn arvlösa men stämmer det verkligen?

Din pappa har gjort en del åtgärder som kan tyckas ha som mål att göra dig arvlös. Han har dessutom levt ett ”farligt” liv då han har överlåtit allt till sin hustru och dessutom gjort den till hennes enskilda egendom.

Om de hade valt att skilja sig hade hon tagit alla tillgångar och han hade blivit utan. Nu gäller det ditt arv och huvudprincipen är att det din pappa efterlämnade, hans kvarlåtenskap, skall tillfalla dig, eventuellt delas med andra syskon. Eftersom han har givit bort alla sina tillgångar till hustrun finns tydligen inget att ärva.

Då är frågan när han överlät tillgångarna och avsikten med överlåtelsen. Om man kan visa att överlåtelsen har ägt rum sedan din pappa fått någon form av besked om sjukdom och nära förestående död kan gåvan från din pappa till hustrun anses vara ett testamente. Avsikten har då varit att skydda hustrun på bekostnad av barns rätt till arv.

Om man kan visa att handlingen har haft som mål att minimera din rätt till arv kan du väcka talan mot din pappas hustru och begära att få ut din laglott, dvs hälften av det arv du var berättigad till. Det kallas det förstärkta laglottsskyddet och härom stiftas i 7 kap 4§ Ärvdabalken. Om bouppteckningen redan är gjord har du ett år på dig, från det att bouppteckningen avslutades, att väcka talan.

Har vi rätt att se vår avlidne brors testamente?

Han var änkeman och saknade barn. Vi har nu fått veta att han har testamenterat all sin kvarlåtenskap till hustruns släktingar. Nu är min fråga; har vi, min syster och jag, rätt att få se testamentet?

Ni har inte bara rätt att se testamentet, ni skall få en kopia av det (14 kap ÄB) och en kallelse till bouppteckningen efter er bror (20 kap 3§ ÄB). Ni behöver däremot inte närvara vid bouppteckningen men ni skall skriva under ett bevis på att ni tagit del av testamentet. Det skall göras direkt på en vidimerad kopia av testamentet och man kan som regel välja att skriva under att man tagit del av testamentet eller att man godkänner det.

Om ni godkänner testamentet vinner det laga kraft (blir giltigt) direkt och ni är inte längre dödsbodelägare. Om ni väljer att skriva under att ni tagit del av det har ni 6 månader på er att klandra testamentet (14 kap 5§ ÄB) om ni av någon anledning anser att det inte upprättats på korrekt sätt.

Vi har inte fått pengarna efter arvet

En bouppteckning har gjorts och en arvskifteshandling har upprättats där det står hur mycket var och en av oss ska få ärva. Vår pappa var omgift och hans nya fru har fått fullmakt från oss syskon att avsluta pappas konton och betala ut vårt arv. Det är länge sen vi skrev på men något arv har vi inte sett till. Hur gör vi för att förmå henne att betala ut arvet till oss?

Ni kan vända er till kronofogdemyndigheten och begära hjälp. Ni har en handling som visar att ni har rätt till en summa pengar och vem som ska betala dessa. Med denna handling som stöd för detta kan ni begära handräckning från kronofogden, läs mer på Kronofogdemyndighetens hemsida.

Får vår döde sons barn ärva?

Vi är ett äldre par med en son i livet och en son som omkom i en olycka för många år sedan. Sonen som omkom hade två små barn. Vi tappade kontakten med dem och deras mamma när de flyttade till annan ort. Hon är omgift med en annan man och barnen har vuxit upp med en annan ”pappa”. Vår fråga är, vad händer när vi dör? Har vår döde sons barn rätt att ärva oss när vi inte haft någon kontakt under alla år? De har dessutom vuxit upp med en annan pappa. Vår önskan är att vår son som lever och som har stöttat oss och hjälpt oss under alla år ska ärva allt efter oss.

Er döde sons barn, det vill säga era barnbarn, har rätt till arv efter er. Lagen är sådan att barn alltid har rätt till arv efter sina föräldrar. Om barnet har dött går arvet vidare till deras barn, barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led. Att kontakt inte har förekommit eller att de har vuxit upp med annan man som ställföreträdande pappa har ingen betydelse.

Arvet ska delas lika mellan era barn, det vill säga er son som är i livet har rätt till hälften och er döde sons barn ska dela den andra halvan, allt under förutsättning att de inte är adopterade av den andre mannen. Om ni vill begränsa era barnbarns arv och låta er son i livet ärva merparten av era tillgångar kan ni upprätta ett testamente.

Där kan ni skriva att det är er önskan att er son ska ärva er och att era barnbarn endast får sin laglott. Laglotten är häften av arvslotten och i ert fall skulle då sonen som är i livet ärva 75 procent och barnbarnen får dela på 25 procent av arvet.

Eftersom ni är makar med gemensamma barn blir det inte aktuellt med något arv till vare sig son eller barnbarn förrän ni båda är avlidna.

Skriva testamente för äldre par med barn på varsitt håll

Vi är ett äldre par som bor tillsammans men vi är båda änklingar och har barn på varsitt håll. Nu vill vi inte ärva varandra den dagen någon av oss dör utan vi vill att våra respektive barn skall ärva oss. Hur gör vi, ska vi skriva ett testamente?

Som sambor ärver ni inte varandra. Era barn ärver direkt. Detta gäller även om barnen varit era gemensamma. För att sambor skall ärva varandra måste man skriva ett testamente. I ert fall bör ni upprätta ett samboavtal. Däremot kan ni skriva ett testamente där ni bestämmer att det era barn ärver skall vara deras enskilda egendom. Ta kontakt med jurist som hjälper er med både samboavtal och testamente.

Skippa bouppteckning om det inte finns tillgångar?

Jag har hört att man inte behöver göra en bouppteckning om den som är död inte har pengar till sin egen begravning. Stämmer det?

Både ja och nej. Om den dödes tillgångar inte räcker till mer än kostnaderna för begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet kan i vissa fall en dödsboanmälan göras. Vänd dig till kommunen där den avlidne var skriven så får du hjälp med detta. Om den avlidne är ägare eller delägare till en fastighet ska en bouppteckning alltid göras.

Vem får skriva på en bouppteckning?

Får någon annan dödsbodelägare skriva under en bouppteckning som jag varit bouppgivare till?

I Ärvdabalken kan i 20 kap 6 § vi läsa: “Den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet skall såsom bouppgivare lämna uppgifter om boet. Varje delägare samt efterlevande make eller sambo skall på anmaning lämna uppgifter till bouppteckningen. Bouppgivaren skall på handlingen teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Bouppgivaren ska bekräfta sina uppgifter med ed,om talan om edgång förs av någon vars rätt kan bero därav eller av boutredningsman eller testamentsexekutor. Samma skyldighet har dessutom dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo som inte har varit bouppgivare. Även andra personer som har tagit befattning med boet kan åläggas att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed”.

Får kronofogden reda på att jag kommer att få ett arv?

En bouppteckning är en officiell handling. Det innebär att en registrerad bouppteckning kan begäras ut av vem som helst. Bouppteckningarna registreras vid vissa skattekontor i Sverige. Det innebär att också kronofogden kan begära ut registrerade bouppteckningar och där se vilka som ärver. Men det är ju inte per automatik som kronofogden informeras om att du har ett arv att få.

Arv särkullbarn

Jag och min fru har köpt en bostadsrätt som vi äger med hälften var. Jag har två särkullbarn. Vad jag förstår får barnen ut hela sitt arv efter mig om jag dör före min fru? Vi vill säkerställa så att min fru inte behöver sälja lägenheten. Hur skriver vi så att mina barn bara får ut sin laglott?

Du ska upprätta ett testamente där du testamenterar allt till din fru, utom särkullbarnens rätt till laglott. Om du anger i testamentet att det är med full äganderätt din fru ärver, så kommer hennes arvingar att även ärva det som hon fått från dig genom arv. Om du däremot vill att det hon ärvt efter dig ska tillfalla dina barn när hon avlider så ska du ange det i ditt testamente. Kontakta en jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente!

Var går gränsen på värdet för att man skall skriva ett gåvobrev?

Var går gränsen på värdet av en gåva för att man skall skriva ett gåvobrev? Min mor vill ge mig och min bror 20 000 kr var. Vi har inga fler syskon och vår far lever inte längre. Måste hon skriva ett gåvobrev till oss?

Det finns ingen gräns på hur stor värdet skall vara på en gåva för att man ska skriva ett gåvobrev. Om ni får 20 000 kronor var behöver er mor inte skriva ett gåvobrev. Hon kan bara ta ut pengarna på sitt bankkonto och ge dem till Er. Eftersom gåvoskatten är avskaffad så det blir ingen gåvoskatt.

Om en gåva gäller fast egendom, bostadsrätt eller värdepapper och fondandelar måste man däremot upprätta ett gåvobrev. När det gäller en fastighet ska gåvotagaren söka lagfart och då måste man ha ett gåvobrev. Gåva av bostadsrätt ska meddelas styrelsen för bostadsrättsföreningen för att gåvotagaren ska bli medlem i föreningen och antecknas som ägare. När det gäller gåva av värdepapper och fondandelar måste det finnas ett gåvobrev vid omregistreringen.Gåvobrev behövs också för att givaren inte ska drabbas av kapitalvinstskatt/reavinstskatt.

Bröstarvinge och god man, kan man ta emot ett gåvobrev då?

Jag är enda bröstarvinge och tillika god man för min far. Har jag rätt att som god man att motta ett gåvobrev innehållande aktier från min far?

En god man har att biträda en person i ekonomiska frågor och bevaka dennes rätt. I åtagandet ingår även att sörja för huvudmannens omvårdnad. Arbetet kan variera, men vanligtvis handlar det om att ordna med betalning av räkningar, se till att den hjälpbehövande får rätt vård och boendeform.

I ditt fall kompliceras situationen av att du både är bröstarvinge samt god man, till din huvudman. Du har ett personligt intresse i den gåva som din far avser utge, då den skall ställas till dig. Detta, samtidigt som du sannolikt biträder honom i övriga ekonomiska frågor.

Dock är du enda bröstarvinge till din far, vilket gör att gåvan inte skulle leda till något eventuellt förfång för andra bröstarvingar. Eftersom överförmyndaren har till uppgift att bevaka att bland annat godmanskap sköts korrekt, bör du vända dig till överförmyndarnämnden i den aktuella kommunen för att efterhöra hur de ser på saken.

Gemensamt köp av bil som sambo

Jag är sambo och vi har köpt en ny bil där vi båda bidragit med lika mycket pengar till inköpet. Vad för slags avtal bör vi upprätta där det framgår att vi äger bilen gemensamt?

Enligt 1§ Sambolagen, utgörs samboegendom av bostad och bohag införskaffat för gemensamt bruk. Det är dock ingenting som hindrar du och Din sambo upprättar ett avtal med innebörden att Ni äger bilen gemensamt med så kallad samäganderätt. Det är klokt att anlita en jurist där ni får både råd och hjälp med utformningen av ett avtal.

Vad händer med huset vid dödsfall?

Jag står som ensam ägare till vårt hus där min hustru och jag bor tillsammans.Vi har två gemensamma barn. Vad händer om jag avlider först? Skulle det blivit någon skillnad om vi hade stått som ägare till huset båda två?

När den förste av er avlider ärver efterlevande make allt eftersom ni bara har gemensamma barn. Att den ena av äger hela huset påverkar inte arvet då efterlevande make/maka ärver den först avlidna med fri förfoganderätt. När den siste av er avlider delar de två barnen på kvarlåtenskapen som då finns kvar efter den sist avlidne.

Ärver jag pappas skulder?

Min pappa som är ensamstående avled och efterlämnade stora skulder. Kan jag som barn tvingas att betala hans skulder?

Ingen kan ärva den avlidnes skulder. Istället är det så att tillgångarna i boet i första hand skall användas för
att betala skulderna. Skulle inte tillgångarna räcka till får man antingen begära boet i konkurs eller göra en avveckling av dödsboet genom att begära att få skulderna avskrivna till den del tillgångarna inte räcker till.

Det är därför av största vikt, att den som förvaltar dödsboet inte betalar några skulder om det är oklart om tillgångarna kommer att räcka eller inte. Och precis som vid en vanlig konkurs får ingenting röras.

Den som är osäker ska istället ta kontakt med en jurist och rådfråga hur den fortsatta hanteringen skall skötas när det gäller dödsboet och dess förvaltning

Enligt ett testamente som min moster har upprättat skall jag ensam ärva henne. Nu har det framkommit att det finns ett tillägg till det tidigare testamentet, där hon skrivit att andra människor skall ärva tavlor, pälsar mm. Vad gäller då?

Reglerna för att ett testamente skall vara giltigt är att det uppfyller de så kallade formkraven. Det innebär, att det klart skall framgå att det är ett testamente och det skall också finnas en vittnesmening där två samtidigt närvarande vittnen bevittnat testamentet. Om någon vill göra ett tillägg till ett tidigare testamente så kräver lagen att det uppfyller samma formkrav som huvudtestamentet. I det här fallet har din moster skrivit ett tillägg till det första testamentet som anger att vissa personer utöver dig skall erhålla vissa bestämda saker, så kallade legat.

Det här är helt i sin ordning. Den som upprättar ett testamente kan när som helst skriva ett nytt testamente och helt ändra förutsättningarna för arvsordningen. Han eller hon kan också skriva tillägg till tidigare testamente.

Informationsskyldighet mot halvsyskon?

Är jag skyldig att informera mina halvsyskon, som inte hört av sig på 10 år när vår gemensamma mamma är död? Kan jag beställa en begravning utan dom?

Enligt bestämmelserna i ärvdabalken ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta dödsboet om inte annat har överenskommits. Eftersom dina halvsyskon är dödsbodelägare och det är du som idag företräder dödsboet, har du också skyldighet att informera dina halvsyskon om dödsfallet. Det skall ju senare kallas till en bouppteckning.

När det gäller frågan om du kan beställa en begravning utan att fråga dem så handlar det ju om en i högsta grad moralisk skyldighet. Att hålla någon utanför leder i allmänhet bara till konflikter framöver och även om det inte får några juridiska konsekvenser att hålla halvsyskonen utanför så har man en i högsta grad moralisk skyldighet att informera dem. Det kan ju i sammanhanget uppstå tvist om den avlidna skall kremeras eller jordbegravas, gravsättas i minneslund eller vanlig grav, här skall samtliga barn i det här fallet få uttrycka sitt önskemål.

Går det inte komma överens i den delen kan ärendet bli föremål för medling. Rådet är: Informera alla berörda parter i samband med ett dödsfall.

Kan man testamentera mer till det ena syskonet?

Vi är två syskon vars båda föräldrar är i livet. Kan våra föräldrar testamentera en större del av sin kvarlåtenskap till min bror än till mig?

När det gäller bröstarvingar som ni båda är så finns det en begräsning i ärvdabalken som säger att bröstarvingar (barn till den avlidna) alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av det som en avliden förälder efterlämnar vid sin död, den garanteras man alltid som barn. Det skall dock i sammanhanget uppmärksammas om, att när den dagen kommer och man som arvinge blir delgiven testamentet där den avlidna inte tagit hänsyn till laglotten, själv är skyldig att göra ett så kallat laglottsanspråk. Den som är det minsta tveksam bör kontakta en jurist för råd.